Smakportioner

Nu är vi i full gång att smaka mat här hemma.

Man kan ju ge maten på ett finger eller en sked, men man kan också upptäcka att den lilla kravlar runt på golvet och äter av det den lilla stora har kastat.

 

Omtänkt

Jag åkte i bak med bilen i dag, med två illhojtande barn. Sjöng skriande falskt om stora trumma som säger bom bom bom och den blinkande stjärnan och tippetippetapp och det var som om vi aldrig skulle komma fram. Ska sägas att sången hjälpte lite grann mot hojtet.

Så jag tänkte skriva om en dålig dag.

Men så kom vi hem, och den lilla stora sken upp när han fick käk (så kanske var allt mitt fel hela tiden) och blev gurgligt skrattig och vi busade och skrattade tills det var dags att dränka honom i mjuka djur, sjunga godnattsång och pussa lockarna godnatt.

Sedan matade jag den lilla och han somnade som vanligt i min famn och låg där tills jag blev jättekissnödig, och hans händer var helt varma och mjuka och luktade svagt av mjölkkräk.

Och jag känner mig bara så fantastiskt lycklig.

Today is not a good day to die, liksom.

Blockning

Tiden går. Vi köpte många prylar till den lilla stora när han var den enda och lilla, med motiveringen att det snart skulle komma till pass igen. Vilket det ju har gjort.

Men nu börjar vissa saker bli out of date – dags att blocka iväg dem, alltså.

Just nu har vi fått en radda intressenter på vår Stokke-stol med Newborn-set. Vår tanke var, precis som det står på hemsidan att ”Tripp Trapp® Newborn Set™ gir babyen mulighet til å sitte sammen med dere helt fra fødselen av, dele viktige øyeblikk og etablere varige bånd til både foreldre og søsken.”

Med den lilla stora fungerade det helt okej, ibland hann vi äta en halv middag innan vi behövde lyfta upp honom igen. Jag minns att till jul hängde jag en ängel i mobilen, som matchade dukningen (jag inser hur corny det låter…. men jag gjorde det. Första julen med barn och allt. Jag tror han satt en stund). Den lilla är inte lika lättlurad. Det är lätt räknade minuter han suttit där. Jag tänkte dessutom att han skulle sitta säker för storebror, men det här banden till syskon som setet ska skapa har mer varit av typen frestande små fötter för storebror att dra, och helst bita i, så fort tillfälle gavs.

Så nu får den gå. Men det kunde ha funkat!

Och, ska kanske tilläggas, det blev Svan-stol i stället för Stokke på längre sikt. Plastbrickan till bordet är ett måste.

Styling

Det här med dyra hårprodukter och smink.

Varför, liksom, när det finns gröt?

Jag tror det är så den lilla stora tänker.